söndag 30 november 2008

Kort om helgen

Jag glömde att smörja in min mage idag när vi var på stranden. Vet inte varför. Jag brukar vara duktig och smörja in mig med 30+ flera gånger om dagen när jag är på stranden. Men idag glömdes magen bort och jag ser galen ut. Som en kräfta i vit bikini.
Att jag också har fått 10 stora myggbett på ryggen gör inte saken bättre, känns som om jag blivit allergisk. Kräfta med vit bikini på framsidan och böldpest på ryggen.

I fredags var vi och såg Australia. Men innan det var vi och åt på Sushi Train. Det är fjärde gången på två veckor som jag äter Sushi Train. Ni fattar att jag gillar Sushi Train va? En gång i Stones Corner, en gång i Carindale och två gånger i Victoria Point.

Filmen var i alla fall helt klart sevärd. Men inte mer än sevärd. Inget mästerverk som man hoppades på. Men Nullah, pojken som man kan säga att det handlade om var så söt. "I no black fella and I no white fella either"

Och jag, jag är en red fella.

torsdag 27 november 2008

Carbonara

Jag har nyss ätit carbonara. Till frukost.
Jag vaknade kvart över nio (som vanligt av någon mystisk anledning) och gick upp och lagade middag, fast till frukost. Jag var jävligt sugen.
Nu mår jag illa. Som fan.

onsdag 26 november 2008

Jag, en vilding

Jag har precis gått över gatan, befinner mig i Fortitude Valley. Ser två poliser. Samtidigt upptäcker jag att mina solglasögon är suddiga så jag börjar putsa dem. Ser i ögonvrån att poliserna liksom vänder sig mot mig för att prata. "Vad nu då", tänkte jag.

Polis: Hi
Jag: Hello???
Polis: Is there any reason why you can't wait for a green light before you cross the street like everone else?
Jag: Eeeh. No?
Polis: Why did you do it then?
Jag: I don't know. Wait, what? Is it illegal?
Polis: You know you are looking at a fine on $75.
Jag: VA! Neeee-eee.
Polis: Where are you from?
Jag: Sweden.
Polis: (sarkastisk) Well, are you allowed to walk against a red light in Sweden?
Jag: As a matter of fact you are, crazy hey?
Polis: ....oh well. We'll let you off for this time.
Jag: Thanks for telling me, I didn't know.
Polis: Hrrm
Jag: (vänder mig om efter vi gått en bit) THANK YOU OFFICERS!
Hallå! Det var det värsta jag vart med om. Jag var i halvchock och nära ett skrattanfall när jag förstod vad de ville.Galna poliser som väljer att haffa mig för jag går mot rött på ett miniövergångsställe utan bilar i sikte. Varför inte lägga krutet på de fem fullisarna som satt mitt på trottoaren och drack sprit ur bruna papperspåsar istället?
Okej okej, det är inte lagligt att gå mot rött i Sverige, men man får ju inte böter så i princip är det ju inte olagligt heller. Typ. Men det visste ju inte de där jävla coppersarna.
Försökte hitta en bild på en Aussiepolis i snygg/lustig comboypolishatt. Men tyvärr. Den här får duga.
Det känns så skönt att slappa när man har vart busy i två dagar.
Jag har vart på två jobbintervjuer och härjat runt och på fredag börjar jag jobba så jag tar det lugnt idag. Det har jag ju gjort ett bra tag nu, men idag känns det bättre på något sätt.

tisdag 25 november 2008

Min dag i punktform

Har fått 6 blåsor på mina fötter.
Har sett tre personer utan byxor.
Blivit påhåppad av tre hundar.
Klappat en höna.
Blivit haffad av polisen (mer om det senare)
Kissat hemma hos någon jag inte känner.
Svettats som en gris.

Frågor på det?

måndag 24 november 2008

Bra sida!

Jag har levt i 9018 dagar och bajsat 1098 kilo enligt bajskalkulatorn.
Lee är lite värre/bättre(?) med 1102 kilo bajs!

http://www.bajs.no/

Snabbsnackare

Jag var förresten på jobbintervju idag. Han som intervjuade mig pratade så snabbt att jag inte fattade hälften av vad jobbet gick ut på. En äkta säljartyp. En sån som bara babblar på skitsnabbt och skrattar insmickrande och det låter bra och helt plötsligt har man köpt en årsförbrukning av leversoppa fast man hatar lever. Typ så.
Jag fattade i alla fall att man startar 07.30 varje morgon. I The Valley. En timme från där jag bor. Innebär färd hemifrån vid 06.15. Varje dag. Och komma hem vid 19.00. Varje dag. Låter härligt. Om man är galen.
Imorrn ska jag på en till intervju. Hoppas jag fattar mer av det jobbet.

Avocado

Förra söndagen så köpte jag och Lee 12 avocados för 5 dollar. Alltså typ 25-30 spänn. Billigt!
Nu har ALLA mognat samtidigt och jag och George är superstressade över att vi måste hinna äta upp dem innan de blir dåliga. Det skulle liksom inte gå för sig att slänga en eller två om det skulle hända. SLÖSERI!
Jag äcklas när jag tänker på avocado. Jag har ätit så mycket. Avocadosarna här är dubbelt så stora som de hemma. Jag mår illa.
Ikväll blir det burritos. Med guacamole. Uuuurk. Jag har alltid sagt att jag vill simma i guacamole. Inte längre.

fredag 21 november 2008

Jag lever!

Igår hade vi den tredje stora stormen på fem dagar. Stormar som har slitit taken av hus och tagit människoliv. Allt bara några mil ifrån mig. Fast stormarna har vi haft rakt över oss också, även om vi som tur är har vårt hustak kvar.
Igår så kom blixtarna med en sekunds mellanrum och haglen var stora som spelkulor. Blixtarna lyste upp kvarteret så det såg ut som mitt på dagen och åskknallarna var i det högsta laget, dvs öronbedövande. Andie tog skydd i badrummet. Hon vet tydligen att det är det minsta rummet som gäller om man ska klara sig allra bäst ifall huset skulle falla samman. Smart vovve det där. Jag själv har aldrig varit rädd för åska och blixtar men igår var jag jätterädd. Tre gånger kom stormen tillbaka. Hemskt. Översvämning har vi också. Vattenfall där det vanligtvis är gåbana och träd som till hälften står under vatten. Vissa områden har fått upp till 250 mm regn på bara några timmar!
I söndags missade jag och Lee den värsta stormen med bara några kilometer när vi var på väg hem från en bushwalk. Vi såg den hela tiden när vi körde och tydligen så slog den ner bara en halvtimme efter att vi kört igenom området.
Spännande samtidigt som det är läskigt, på riktigt. Ikväll ska det storma mer. Imorgon ska det storma mer. Jag är trött på att det ska storma så mycket. Och Andie kommer snart få en hjärtattack om det här fortsätter.

Läs mer:

måndag 17 november 2008

Fågeln som ska dö

George har haft många undulater genom åren. Just nu har hon två. Den ena är turkos och heter Harriette. Man ska uttala e:et på slutet. Den andra är vit med några turkosa fjädrar i stjärten. Den har inget namn. George fick den av någon som inte ville ha den längre och George var inte så intresserad av sina undulater längre så hon gav den inte något namn.

Det är den namnlösa fågeln som ska dö.

Låt mig klargöra.

Imorse när George lyfte av sovskynket från fågelburen så hörde jag:
-Oooh... I think I have a dead bird. No. Wait. It's alive.

Den lilla undulaten ligger på golvet av buren med huvudet i en konstig ställning. Men den lever. För den öppnar ögonen när man kommer nära. Om den lever när George kommer hem från jobbet så väntar vi på Lee. Då får han döda fågeln. Det vet Lee inte om ännu, men varken jag eller Georgie vill göra det.

Ibland går jag får att kolla om fågeln lever. Då går jag långsamt mot buren med händerna för ögonen som om jag skulle kolla på skräckfilm. Ni vet med en glipa mellan fingrarna. Och så skriker jag jättetyst för jag tycker att det är obehagligt. Men också för att jag tycker synd om fågeln. För den ligger bara där. Stilla. Men levande. Den lider säkert. Och det är ganska sorgligt.

Jag önskar att jag vore modig nog att ha ihjäl den, så att den slapp ligga där hela dagen och vänta på sin död. Men jag är inte det. Istället går jag och kikar på den ibland genom en glipa mellan fingarna. Och funderar på att ta ett kort till bloggen. Men det vore ju sjukt. Usch för mig. Fegis!

Rest in peace White Budgie with no name.

Gårdagens svenskamiss

Lee: Jag måste åka nu!! Var är min bilcykel?
Jag: Bahahaha, bilcykel? Hahahaha! I don't know where your bilcykel is.
Lee: Oj, I mean bilnyckel.
Jag: Bilcykel...hahahahaha!

Han har blivit ganska bra på svenska den där Lee.

onsdag 12 november 2008

Gud! Grannen klippte ju gräset igår. Är det nödvändigt att göra det idag också? Är det bara vi som klipper gräset varannan månad? (Här är svaret självklart ja, eftersom vi är de enda som har en gräsmatta som ser ut som en vildvuxen åker, medans grannarnas kan vara med i trädgårdsbilagan) Men två dagar i rad. Blev det fel igår eller? Hur kan man misslyckas med att klippa gräset? Många frågor här, men jag undar verkligen.

Smaka på korven?

Eeeh, verkar som om Mixie var sugen på korv. Jaha, då blev våra rester helt plötsligt Andies middag då.



J <3 SL



Här är det ju snarare ett undantag än regel att man åker tåg eller buss. Vilket jag självklart tycker är tråkigt. Eftersom inga åker så går bussarna en gång i timmen och tågen en gång i halvtimmen. Självklart att ingen åker buss då, gå ju inte att matcha med något. Tågen går dock lite oftare i rusningstrafik, men kör å andra sidan så långsamt att resan tar dubbelt så lång tid som med bil.
Eftersom det är så tunt med "vanliga" resenärer på buss och tåg så blir det ju genast så att galningarna tar över. Ja, de blir i majoritet. Och det är också en anledning till att ingen vill åka kommunalt, på grund av galningarna. Bourbonhalsande mamman, knarkande tonåringen, prata-högt-för-sig-själv-typen och den arga tonårskillen är vardagsmat. Jag tycker själv att det kan vara obehagligt att åka tåg här om det inte är rusning. Men det är ju mitt enda val om jag vill nånstans när Lee och Geo inte är hemma.
En annan sak som gör att folk i regel tar bilen här är att kommunaltrafiken inte går överallt. Till hälften av jobben som jag kunnat tänka mig at söka måste man ha egen transport för att kunna ta sig till. Här skyller de på att det är långa sträckor. Ja, visst, det kanske det är, men det tar ett tag att åka till Täby också. Ni fattar.
Nu när Geos kompis Katies bil har gått sönder så behöver hon skjuts av sina kompisar för att kunna komma till sin sjuksköterskepraktik. Vi skjutsade henne i måndags när Geo var ledig. För mig som är van att kryssa mellan bussar och tåg så är detta mycket främmande, speciellt när man ska till ett sjukhus som alla borde kunna ta sig till.
Istället för att utöka tåg- och busstrafiken här så bygger de nya vägar. Plats för mer bilar. Behövs ju inte direkt här.
Vad vill jag ha sagt? Jo, SL is da bomb. Visst, det finns mycket som kan förbättras. Och jag kommer säkert sucka när jag kommer ut på gatan och det står 9 minuter på Ettan. Men jag ska försöka att inte göra det. För SL kör i alla fall över hela stan!

måndag 10 november 2008

Det var ju bara...

..halsfluss. Puh. Har fått antibiotika. Var hos husläkaren. Han var jättesnäll. Annars brukar ju husläkare vara ointresserade och dumma. Det är därför jag hatar läkaren. Jag blir alltid rädd att mina symptom ska försvinna när jag stiger in i rummet och de ska säga "du är inte sjuk" på typiskt husläkarmanér, bara för att de inte orkar undersöka en. Men Dr Stenmach pratade på och ställde massa frågor. Han var sjysst!
Så nu äter jag som sagt antibiotika. I sju dagar. Men lite konstigt är det. Pillrena är de största jag nånsin sett i medicinväg. Och dem ska jag äta för att jag har svullna halsmandlar. Det går ju inte riktigt ihop. Med stora tabletter och liten halsöppning. Hur tänkte de där?

söndag 9 november 2008

Tillägg

Alltså, jag går inte till läkaren bara för att min halsmandel är svullen. Jag är inte en mes. Det är det vita bakom som oroar oss. Mest mig då så klart. Lee sitter och sjunger på låtsas-svenska och verkar ha glömt bort all drama som nyss utspelade sig framför badrumsspegeln med ficklampa och tops i högsta hugg. Jag ska nog gå och påminna honom.

Nää-ää

Buuhuuu. Vi har kommit fram till att jag måste gå till läkaren då min ena halsmandel är supersvullen och har något vitt bakom sig. Jag ogillar starkt att gå till doktorn hemma. Vill inte ens tänka på att göra det här.
Fast just nu känns det som om jag skulle kunna vara i Sverige. Wallander går på TV ikväll och Lee sitter och lyssnar på Dungen på datorn medans han jobbar. Ja, jag vet, Wallander på TV, konstigt va? Förra söndagen gick Strandvaskaren. SBS, den internationella kanalen verkar ha dille på svenska filmer just nu...

HJÄLP!

Jag har en halsböld!!!

torsdag 6 november 2008

Vem är du, vem är jag? Jag är jag.

Jag och Lee tränar svenska. Ett av hans nya ord är mysigt. Eller snarare "musigt" i hans fall.
J: Nej, MYsigt
L: Musigt
J: Suck... Kan du säga My?
L: Me
J: Myyyy
L: Meee
J: My couins name is My that's why you have to know.
L: Hahaha, Me, what kind of name is that?
L: (låtsaskonversation mellan två personer) "Hi, I am Me"
"I know you are you, but what's your name?"
"I am Me" osv.... medans han skrattar gott åt sitt egna dåliga skämt.
J: Haha...
L: Haha! "Hej, jag heter Jag!" Haha! "Janna, jag heter Jag" How weird is that....

onsdag 5 november 2008

USA

Jag har ju kunnat följa valet live utan att behöva sitta vaken halva natten som ni därhemma har behövt om ni velat dett. Det har för mig däremot varit en ganska trevlig onsdagsunderhållning mitt på dagen medan regnet öser ner utanför.
Och jag är glad! Glad för att Obama vann. Jag är glad för att USA visade att de majoritetsmässigt har något innanför pannbenet. Det här är stort! Grattis Obama och USA.
Jag är också glad för en annan sak. Men det är hemligt än så länge för jag vet inte om det är på riktigt än. Men det är en bra dag, det är det.
Trots regnet. För vad gör lite regn när man har en hel säsong av Private Practice?
I Australien, som i en del andra länder har jag förstått, har de bara en viss kvot internet per månad. Det gäller hur mycket man får ladda ner. Om man går över gränsen så slutar internet att fungera.
Ja, det jag vill komma till är att detta hände oss. Jag och George fattade ingenting. Helt plötsligt fungerade inte internet. Men nu fattar vi. Vi ska inte göra om det.
Nu har den nya månaden startat. Jag har redan laddat ner Private Practice och lite diverse avsnitt av andra serier. George har laddat ner Jens Lekman och mer musik. Plus att vi facebookar sjukt mycket.
En gång är ingen gång!