Tidsresa

Idag var jag och Lee och shoppade julklappar. Först köpte vi present till George och sen delade vi upp oss för att köpa presenter till varandra. Lee sa till mig att ringa honom när jag var klar.

Jag hade självklart glömt min mobil. Min första tanke var att leta efter Lee i alla affärer. Jag gjorde det också, i ungefär en kvart. Men jag insåg att det var ganska omöjligt.

Min andra tanke var att be någon att få låna deras mobil och ringa Lee. Men jag visste inte vem jag skulle fråga för alla verkade så stressade i julruschen.

Min tredje tanke var att gå och vänta vid bilen. Fast, jag kom på att om Lee inte gick dit skulle jag få vänta skitlänge och det var större chans att vi stötte på varandra i shoppingcentret.

Då såg jag den. Skylten för telefonkiosken. Att det inte slog mig direkt är ju hur konstigt som helst. Eller kanske inte. Eftersom jag inte använt en sen...jag var i Australien senast och använde dem för att ringa hem skitbilligt. Men det gick bra, jag klarade av det. Så jag fick till slut tag i Lee och han kallade mig wank face för att jag glömt mobilen.

Gud vad det är bra med telefonkiosker. Avskaffa dem aldrig! Man vet aldrig när man kan behöva dem. Slutet gott allting gott!