fredag 16 januari 2009

Reflektioner från ett tåg

Idag på tågresan hem från jobbet steg det efter 2-3 stationer på en mamma och hennes 5-åriga son. Mamman var en sån som man genast märker när hon kliver på eftersom hon pratar med hög och en ganska nasal röst, fast inte snobbig, utan släpig. Jaja, jag reflekterade i alla fall över hur högt hon pratade.

Efter några stationer tar hon upp sin mobil och ringer någon, visar sig senare vara hennes egen mamma. Hon pratar med ännu högre röst på mobilen och jag tänker "Gud vad hon pratar högt" som den tant jag ibland kan vara.

Men, nu kommer det roliga. Efter någon minut in i samtalet så säger kvinnan "Can you hear me? I don't want to talk to loud, I'm on the train. Yep, yeah, you have to think about other people here." VA!? Det som är mer roligt är att samtalet pågår i ungeför 10 minuter, de pratar i detalj om skorna hon nyss köpt till sin sons skolstart.

Hur tänker en sån människa? Ja, tanken var ju god i alla fall, hon ville inte störa. Men hon gjorde det. I vanliga fall har jag inget emot mobilsamtal på tåget, jag älskar att tjuvlyssna. Men det hela var så motsägelsefullt. Vilken galning.

/Tanten

Inga kommentarer: